Havsöringsfisket på Gotland - resultat från vårens fältintervjuer

Vi vet sedan tidigare att havsöringsfisket på Gotland är väldigt lockande för många. Sen några år tillbaka finns också resultat från vetenskapliga studier som styrker Gotlands dragningskraft på havsöringsfiskare, där en betydande andel är tillresta besökare.
Under våren 2022 gjorde vi inom Fiskeland Gotland, som är initierat av Sportfiskarna, en egen liten fältundersökning i samband med den period när antalet sportfiskande besökare är som störst.

Mellan den 4 och 28 april åkte vi runt och pratade med människor längs kusten och ställde en del frågor vi var nyfikna att få svar på. Diagrammen nedan visar en del av utfallet och är resultatet av 92 st möten med havsöringsfiskare längs Gotlands kust våren 2022.

Från svaren kan man bland annat se att havsöringsfisket på Gotland (likt många andra fisken) är starkt mansdominerat. Av de 92 intervjuerna skedde bara en enda med en kvinna och åldersmässigt dominerade personer i åldrarna 31–60 år (drygt 70% av de tillfrågade).

 

Vi ställde också ett par frågor om Sportfiskarna, om man kände till organisationen och om man var medlem. Svaren visar att de allra flesta, eller ca 85%, känner till vilka Sportfiskarna är men att bara ca 50% av de tillfrågade var medlemmar i förbundet. Räknar man bort att de som är boende utomlands kanske inte är medlemmar i en svensk organisation så stiger förstås andelen som är medlemmar men det finns ändå skäl att påminna om att bli medlem i Sportfiskarna. Fler medlemmar gör oss ännu starkare och bidrar till fortsatt arbete för friska vatten och friska fiskbestånd och för ett bra havsöringsfiske.

 

Under den period vi ställde våra frågor utgjorde inhemska fiskare (boende på Gotland) bara en liten andel (ca 5%) av alla vi träffade. Boende i Stockholmsregionen dominerade kraftigt och utgjorde mer än 50% av alla medan antalet hitresta norrifrån var nästan noll. Fiskegäster boende utomlands utgjorde ca 10%.
Det är också intressant att se att en klar majoritet (nästan 95%) av de tillfrågade har fiskat på Gotland tidigare, och att nära 70% har varit här och fiskat fler än 2 gånger. Det är kul att konstatera att Gotlands attraktionskraft som destination för havsöringsfiskare är så stark, men det höga intresset kräver också en aktiv förvaltning och fortsatt fiskevård för att bevara starka bestånd och ett hållbart fiske.

 

Ett par frågor om fiskeregler ingick också, bland annat om man kände till lokala regler och om man tyckte att fler regler borde införas. Det lokala regelverket när det gäller havsöringsfisket svarade drygt 95% att man kände till även om svaren var något svävande. På frågan om man tyckte att fler regler borde införas inom sportfisket var drygt 70% positiva till det. Exempel som nämndes var en fångstkvot per dag, införande av maximimått på havsöringen och längre fredningstid inom fredningsområdena. När det gäller nätfisket ville 90% se en skärpning av regelverket.

 

Resultaten från fältundersökningen kommer vi bära med oss och i någon form använda oss av i vårt fortsatta arbete. Vi vill också tacka alla trevliga människor vi träffade under den här perioden, personer som tog sig tid att svara på våra frågor, och fick ta en oplanerad paus i fisket.

Du som fiskar på Gotland, eller du som bara tycker det är viktigt med en stark fiske- och vattenvård, hjälp oss gärna med att stärka fiskevården genom att swisha ett bidrag till vårt 90-konto.

Swisha ditt bidrag till 123 900 72 61

Läs mer här: https://www.fiskelandgotland.se/lokal-fiskevardsfond/


Höstfärger, höstluft och havsöringslek

Höstens intåg både syns och känns. Solnedgångarna är ofta spektakulära så här års. Det sprakar i rött, orange och gult när trädens löv drar klorofyllet ur bladen och när bär och frukter når sin fulla mognad. Och luften känns krispig, sval och syrerik.

Höst betyder också fortplantning för vår prickiga vän, havsöringen. De fiskar som ställt in sig på lek byter också skepnad och klär sig i en ny och färgrik skrud. De drar sig nu närmare åmynningarna för att när rätt tid är inne kämpa sig upp i strömmarna för att säkra släktet med en ny generation.


Havsöring på väg upp för lek i en av Gotlands bäckar. Foto: Lars Vallin

Förhoppningsvis känner de flesta av oss till att fiske i anslutning till flertalet av Gotlands åmynningar vid den här tiden är förbjudet. Fredningstiden gäller mellan den 1 oktober och 31 december, men diskussioner pågår om att förlänga den ytterligare till att gälla även september och januari, för att skydda öringen ytterligare. Utbredningskartor över Gotlands fredningsområden hittar du här (fredningsområden).

Om du fiskar under hösten, håll dig då helst på betryggande avstånd från fredningsområden för att störa lekvandrande fisk så lite som möjligt. Om du råkar upptäcka att någon fiskar inom fredat område så rapportera gärna oegentligheter till antingen länsstyrelsen (tel. 010-223 90 00) eller Kustbevakningens ledningscentral (tel. 077-670 60 00).

Med de oroande trender på vikande tillgång av havsöring som kan skönjas behöver vi alla hjälpas åt och göra allt vi kan för att bevara vilda och starka bestånd av havsöring runt Gotland.


En förunderlig historia om en gotlandsöring!

Alldeles nyligen annonserades två vetenskapliga studier om catch and release vid havsöringsfiske på Gotland (Blyth and Bower, 2022) samt (Blyth and Rönnbäck, 2022). Forskningsstudien som genomfördes under 2019 – 2020 visar bland annat att överlevnaden vid catch and release av havsöring på Gotland generellt sett är hög. Samtidigt måste man som sportfiskare tänka på att minimera drillningstid och luftexponering för att förbättra öringens återhämtningsförmåga vid återutsättning och för att minimera s k delayed mortality.

Att överlevnaden generellt sett är hög och återhämtningsförmågan hos återutsatta fiskar är god kan möjligen återspeglas av följande lilla historia:

I en av Sams studier märktes öring med floy tags (externa märken med ett individuellt nummer inpräntat) för att kunna få data på överlevnad och tillväxt vid återfångster. Av 157 märkta öringar under maj 2019 och mars-sept 2020 hade i april 2021 knappt 10% av fiskarna återfångats vid olika tidpunkter.

En öring från studien fångades den 27 augusti 2020 längs kusten långt uppe på norra Gotland. Fisken var en hanfisk på 59 cm som, efter att forskarna tagit de prover som skulle tas, märktes med ett externt märke och återutsattes på fångstplatsen. Ungefär åtta månader senare, den 11 december 2020, och efter en resa på ca 8 mil fångades öringen i en fiskfälla i en av de åar där Sportfiskarna övervakar lekvandringen av havsöring. Det var Sportfiskarnas medarbetare och projektledare Nikolas Hjemdahl som tillsammans med Magnus Svensson, fältpersonal, fick äran att plocka fisken ur fällan och rapportera återfångsten. Öringen hade växt något och mätte nu 62 centimeter. Fisken släpptes i ån uppströms fällan och förhoppningsvis lekte den framgångsrikt med en hona strax före jul 2020.

Där kunde historien ha vari slut men inte nog med det. Ytterligare ca fyra månader senare, den 20 april 2021, fångades samma fisk igen. Gissa var? Jo, i stort sett på samma plats som där den första gången hade fångats och märkts, det skiljde bara något hundratalet meter. Öringen hade alltså efter den första fångsten vandrat söderut och tillryggalagt minst 8 mil för att leka i den å där den antagligen fötts en gång. Därefter har den åter vänt nosen mot norr och simmat upp till välbekanta kuststråk på norra Gotland, där den antagligen också kände sig hemma. När den fångades en andra gång hade den växt ytterligare två centimeter och mätte alltså 64 cm i april 2021.


Nikolas Hjemdahl, Sportfiskarna, med den havsöring som återfångats två gånger inom studien om catch and release på Gotland. Foto: Magnus Svensson

Historien visar att åtminstone den här fisken uppenbarligen inte led några större kval av att bli återutsatt. Den visar också att öring kanske inte bara återvänder till sin födelsebäck när den ska leka, den kanske också efter lek återvänder till sina kända uppväxtplatser längs kusten i större utsträckning än vad vi kanske har antagit. Här skulle ytterligare forskning kunna ge tydligare svar.

Från studien kan också nämnas att den fisk som återfångats längst från märkningsplatsen var en öring som simmat till Estland, en sträcka på ungefär 25 mil från utsättningsplatsen.

Även om resultaten från studien pekar på hög överlevnad vid catch and release på havsöring på Gotland poängterar författarna att förbättringar när det gäller hanteringen i samband med återutsättning behöver ske, framförallt genom att korta drillningstider och minimera luftexponering av fisk. Tänk på det.

Trevlig fiskesommar!


Ny vetenskaplig studie om catch and release från Gotland.

Den studie som Samuel Blyth och Shannon Bower just publicerat om catch and release i samband med havsöringsfiske på Gotland ger en mängd spännande resultat och värdefull information. Kanske är det snart dags att också utnyttja en del av erfarenheterna i förvaltningen av fisket efter havsöring på Gotland.


Foto: Hasse Härkönen

Några av de viktigaste rönen från studien är;

  • Vid rätt hantering är negativ påverkan minimal på majoriteten av havsöring som återutsätts vid kustfisket på Gotland. Överlevnaden är hög baserat på de återfångster av märkt fisk som registrerats i studien.
  • Under vissa omständigheter kan däremot stressrelaterade symtom som höga mjölksyrenivåer, förhöjd glukoshalt i blodet och avsaknad av vissa reflexer ge negativa effekter som potentiellt kan leda till vad som kallas ”delayed mortality”, alltså dödlighet efter återutsättning. Hög vattentemperatur, lång drillningstid och om fisken lider av någon synlig skada eller nyligen har lekt är exempel på sådana omständigheter.

En slutsats från studien är att catch and release kan utnyttjas som ett hjälpmedel i förvaltningen av havsöringsfisket på Gotland. För att C&R ska fungera optimalt, med minimal negativ effekt på fisken, krävs dock att sportfiskare som ska släppa tillbaka sin havsöring minimerar hanteringstiden innan fisken återutsätts, begränsar exponeringstiden i luften till <10 s och undviker annat som kan föranleda stress och ge fisken skador. Resultaten indikerar också att enkelkrok är att föredra framför trekrok för att reducera krokningsskador och hanteringstiden vid återutsättning.

Du kan läsa hela studien här: https://doi.org/10.1111/jfb.15108


Oj vad mycket öring!

Under den gångna veckan har vi genom elfiske följt upp några av våra genomförda fiskevårdsåtgärder för havsöring på Gotland. Syftet med det tidiga elfisket är bland annat att fånga upp resultatet av höstens lek genom fångst av årsungar, vilket ger indikationer på hur öringen svarar på genomförda åtgärder.

Man blir glad i sinnet när man konstaterar att det på många platser vimlar av öring. På en sträcka av ca 40 meter i ett av våra vattendrag fångade vi exempelvis nära 400 årsungar och 40 st äldre uppväxande öringar. Någon lite gädda och en och annan spigg hamnade också i statistiken.

Årsungar av havsöring. Foto: Lars Vallin

Uppföljningen ingår i vårt LOVA-projekt PLUPP, finansierat genom statliga medel till lokala vattenvårdsprojekt, förmedlade av länsstyrelsen i Gotlands län, samt via medel från region Gotland.

Vi kommer fortsätta med fler åtgärder för havsöring på Gotland och vill du swisha ett bidrag för starkare fiskbestånd och ett bättre fiske så gör det till nummer 123 900 72 61.

Fiskevård lönar sig!


Swish för öringen på Gotland!

Det är prime time för öringfisket på Gotland och många är här och fiskar, en del kanske för första gången medan andra är vana besökare längs kusten. För fortsatt starka bestånd, skicka gärna ett bidrag för fiskevård på Gotland till Swish nr 123 900 72 61!

 

Pengarna går oavkortat till den gotländska fiskevården och i första hand till åtgärder för mer havsöring. Det finns tyvärr en del oroande tecken på nedgång i bestånden och alla bidrag är därför välkomna.

En kul grej kan vara att swisha en slant motsvarande varje fisks längd av dem man fångar. Det betyder inte att varje fisk måste hanteras och mätas exakt. Ska du återutsätta fisken så tänk på öringens bästa, den är stressad och fullpumpad med mjölksyra. Försök kroka av fisken utan att ta den ur vattnet. Uppskatta i så fall fiskens längd och swisha ett bidrag efter det.

Luftexponering och annan hantering på land hämmar och förlänger fiskens möjligheter till återhämtning avsevärt och det är därför viktigt att hålla fisken i vattnet i så stor utsträckning som möjligt. Vill du ta en bild, försök göra det med fisken i håven eller med ett grepp med blöt hand runt stjärtspolen (inga skavande handskar) och utan att ta fisken ur vattnet.

Skitfiske därute, och kom ihåg, keep fish wet! (länk till ny sida)

 


Foto: Hasse Härkönen


Nu drar vårfisket efter havsöring igång på allvar!

Nu drar vårfisket efter havsöring igång på allvar på Gotland och kusten fylls av hitresta och förväntansfulla havsöringsfiskare. Det är en härlig tid när ljuset är tillbaka och naturen lever upp igen. Och vi önskar alla spösvingare en härlig vistelse på ön. En liten uppmaning vill vi ändå ge om att tänka på att visa hänsyn när ni fiskar; visa hänsyn till andra fiskande, kör inte på förbjudna vägar och stör inte fågel och annat djurliv.

Från och med idag, den 15 mars, gäller också tillträdesförbud i många av Gotlands fågelskyddsområden. För att fåglarna ska få vara ifred under häckningsperioden ska människor, och husdjur, visa extra hänsyn under förbudstiden. I de flesta fall gäller tillträdesförbudet inom dessa områden fram till och med den 15 juli.

Om du fiskar havsöring på Gotland nu under våren är det därför viktigt att du respekterar de tillträdesförbud och de övriga regler som gäller, exempelvis också att gädda och abborre är helt fredade fram till och med den 31 maj.

En interaktiv karta med lista över Gotlands områden med tillträdesförbud hittar du på länsstyrelsens hemsida, https://www.lansstyrelsen.se/.../tilltradesforbud.html

Foto: Lars Vallin

Årets havsöringar redan kläckta!

Vinterstormarna avlöser varandra. Malik, Nora och senast Franklin har rullat in med full kraft, och våren känns ännu avlägsen. Våren, när öringrommen som ligger nedgrävd av stora kämpande havsöringar ska kläcka, och nya små öringar ska kravla upp ur grusbäddarrna och bilda nästa generation.


Bastant havsöring söker efter bäckens mynning vid lekvandringen 2021. Foto: Lars Vallin

Under vintern går utvecklingen av öringrommen i bäckarna på sparlåga. Vattentemperaturen ligger runt nollan och det händer inte mycket förrän temperaturen åter stiger och ger ny skjuts i utvecklingen. Till slut blir romkornet för trångt och den nya lilla fisken kravlar ut. Öringen behöver ca 400 – 450 dygnsgrader innan kläckningen sker och med en medeltemperatur på 3 grader innebär det ca 130–150 dygn. Här på Gotland brukar kläckningen ske i början av april efter en period med stigande temperaturer, och när vintern definitivt har släppt sitt grepp.

Men naturen beter sig inte alltid som man förväntar sig och bevis för det finns bara ett stenkast från Sportfiskarnas kontor i Visby, i den lilla bäck som mynnar strax söder om Visby hamn. En konstant hög vattentemperatur under vintern, 8,5 – 9 grader, gör att utvecklingen till ny liten havsöring går rasande snabbt. Rom som blir befruktad i december kläcker redan i slutet av januari!


Nykläckt öringyngel, med välfylld gulesäck. Foto: Lars Vallin

Öringens lilla gulesäck som den har med sig i starten av sitt liv förbrukas också snabbare än brukligt och då gäller det sen att snabbt hitta eget käk för att klara livhanken. Att öringen i den här bäcken gör det råder det inget tvivel om eftersom lekvandrande fiskar återkommer varje år. En tendens verkar däremot finnas att puckeln i lekvandringen infaller något senare än i andra bäckar på Gotland vilket nog är ett resultat av selektion mot senare lekvandring för högre överlevnad.

Visst är naturen klurig?!

 


Öringyngel, ca 3 cm långt och med gulesäcken förbrukad, 15 februari 2022. Den är sannolikt kläckt i månadsskiftet januari/februari. Foto: Lars Vallin

 

 

 


Fiskelandet Gotland på SVT

Du missade väl inte första programmet i andra säsongen av Fiskeliv? Serien där Martin Falklind och Emilie Björkman reser runt på olika fiskeäventyr i vårt avlånga land. Den här gången var Gotland spelplats och medverkade gjorde även musikern och sångerskan Pernilla Andersson, och även vår egen Nicka Hellenberg, som när han inte fiskar, också gärna musicerar.
Havsöringsfiske längs den vackra och säregna kusten stod på programmet där man också diskuterade olika förutsättningar och regler inom det gotländska havsöringsfisket.

Se programmet här:


Ny studie om catch and release med fokus på havsöringen på Gotland

Catch and release (fånga och släppa tillbaka) är numera en självklarhet vid olika former av sportfiske, oavsett om det görs för att man tvingas släppa fisk under minimimåttet eller om det sker frivilligt för att man vill värna ett bestånd.


Catch and release, en självklarhet i dagens sportfiske. Foto: Hasse Härkönen

Oavsett anledningen till att man släpper tillbaka fisk är det viktigt att det sker på rätt sätt. Nu finns en färsk studie från Gotland som ger lite ny kunskap om vad som är viktigt att tänka på vid catch and release, med fokus på havsöringen på Gotland. Sam Blyth vid Uppsala universitet, Campus Gotland, ansvarar för studien som sammanfattas i en film du kan se här - https://www.youtube.com/watch?v=MWwjl_Q9pmU