Hög tid för lek!

Nu är det hög tid för havsöringen på Gotland att ta sig upp i strömmarna för lek. När det sker är, förutom tiden på året, ofta ett samspel mellan vattennivån i havet och i vattendragen. Vattentillgången i åarna är ännu väldigt sparsam och nivån i havet har också legat på minus under en tid. Framförallt behövs det regn och åter regn för att fylla vattendragen och göra det enklare för fisken att forcera mynningarna men också för att ha tillräckligt med vatten i åarna för att lek ska kunna ske. På Gotland är det inte ovanligt att det kan dra ut på tiden och i allmänhet är leken som mest intensiv en bit in i november, och till och med i december. När förutsättningarna ännu inte blivit de rätta kan man ibland ha turen att få se leklystna havsöringar kryssa omkring utanför mynningen av något vattendrag i väntan på rätt läge. Det är alltid ett lika fascinerande skådespel!

En grupp havsöringar kryssar omkring på grundvattnet utanför en åmynning, i väntan på att rätt läge ska infinna sig för att göra entré på lekplatserna. Foto: Lars Vallin


Nio sportfiskevänliga boenden utsedda

För dig som reser till Gotland med havsöringsfiske i tankarna kan vi nu erbjuda tips på nio olika boendeanläggningar runt om på ön – alla utsedda som ”sportfiskevänligt boende”. De nio boendealternativen har valts ut som lämpliga boenden för sportfiskare och kan erbjuda anpassat boende samt information och förmåner för tillresta sportfiskegäster.

Fler boenden kan tillkomma efter hand. De nio som hittills uppfyllt de kriterier som Fiskeland Gotland formulerat är:
Tjauls gård, Maven stugor, Kappelshamns fritidsby, Norrvange stugor, Åminne fritidsby, Gangvide farm, BoRum, Mulde gård och fritid samt Gotlandsresor som driver Scandic Visby, Visby Gustavsvik och Strandvillan Visby.

Bokning och frågor görs direkt med de olika boendeanläggningarna. Mer om de nio boendena kan du läsa här.


Nu samlas havsöringen för lek!

Hösten är havsöringens lektid och nu infaller också den fredningsperiod som syftar till att skydda de fiskar i beståndet som vandrar upp för lek i våra vattendrag. Från den 1 oktober till och med den 31 december är därför allt fiske förbjudet i 25 olika mynningsområden på Gotland. Områdena har lite olika utformning och storlek men de täcker ett drygt 30-tal åmynningar runt ön. För en noggrann beskrivning av fredningsområdenas läge kan du ladda ner foldern Fiske på Gotland som tagits fram av länsstyrelsen. I foldern finns kartbilder över alla 25 områden, plus Gotska Sandön där fiskeförbud råder året runt.

Folder - Fiske på Gotland


Havsöring forcerar den grunda mynningen i ett vattendrag på Gotland. Foto: Lars Vallin

Skaffa dig kunskap om vad som gäller
Om du planerar att fiska havsöring på Gotland under hösten, se då till att du vet var det inte är tillåtet att fiska och skaffa dig också kunskap om vilka övriga fiskeregler som gäller. Visa också hänsyn till varandra och varsamhet med fisken. Lekfärgad fisk bör alltid återutsättas, oavsett var och när den fångats.

Meddela gärna överträdelser från fiskebestämmelserna till Länsstyrelsen eller Kustbevakningen.
Länsstyrelsen når du på tel 010-223 90 00 och Kustbevakningens ledningscentral nås dygnet runt på 077-670 60 00.

Här kan du läsa mer om fiskeregler på Gotland och om vår lokala sportfiskekultur.

Njut av fisket, visa hänsyn, och sätt säkerheten främst!


Nu bäddar vi om för havsöringen!

Inom ramen för ett restaureringsprojekt har vi nu satt igång jobbet med att skapa förbättrade livsmiljöer i några av havsöringens barnkammare på Gotland. Arbetet påbörjades nyligen i ett litet vatten där kraftig igenväxning med träd, buskar och sly under många år lett till att öringens lekmöjligheter försämrats. Buskar och träd ger förstås också skugga och skydd och sänker vattentemperaturen och ska därför sparas så långt det är möjligt men när tillväxten blir så kraftig som här skadar det inte med lite skötsel.


I och kring vattendraget liknar det på vissa ställen djungel. Här tar vi bort överflödig vegetation som dämmer i fåran och lett till färre antal lekplatser. Foto: Lars Vallin

När arbetet med att avlägsna överskottsvegetation och mjuka massor är färdigt bäddar vi om för öringen med sten och grus, vi ersätter de mjuka madrasserna med en hårdare variant!

Innan maskinarbetet påbörjades gjorde vi ett elfiske för att fånga in och flytta så många öringar som möjligt till andra partier av ån. Både årsungar och lite äldre fisk påträffades och man kan inte annat än förundras över dessa fiskars färgsättning och skönhet!


Innan maskinarbetet påbörjades flyttade vi öring till andra partier av ån. Vilka små smycken de är! Foto: Lars Vallin

 

Projektet finansieras genom medel från Leader Gute och via statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA, förmedlade av länsstyrelsen i Gotlands län.


Öring från Gotland blev succé i Trödjeån i Gästrikland

Efter en första uppföljning av den utsättning av gotländsk havsöring som har gjorts i Trödjeån i Gästrikland pekar allt på ett mycket bra resultat.

Som vi tidigare skrivit om kläcktes öringyngel från två åar på Gotland fram under den gångna vintern i ett kläckeri på fastlandet, och sattes sedan ut i maj i Trödjeån norr om Gävle. Nu har medarbetare från Sportfiskarnas regionkontor i Gävle via en elfiskeinventering genomfört en första uppföljning av insatserna. Det första provfisket visar på höga tätheter av öring och att de också tillväxt bra i sin nya miljö. Fortsatt uppföljning av insatserna kommer ske kontinuerligt.

Läs mer om projektet här

Tusentals små havsöringar som härstammar från Gotland lever nu i sin nya miljö i Trödjeån i Gästrikland.
Foto: Lars Vallin


Gott om yngel i några restaurerade öringbäckar!

Under försommaren har ett antal vattendrag på ön elfiskeinventerats för att följa upp fiskevårdsåtgärder som genomförts för havsöring de senaste åren. Kortare sträckor i fem olika vattendrag har följts upp, med generellt mycket bra resultat.

I Kvarneån, Snoderån, Sandaån, Gothemsån och Histillesån har olika restaureringsåtgärder genomförts under de senaste två åren inom ramen för ett av Sportfiskarnas restaureringsprojekt. Åtgärderna har bestått i att rensa och luckra igenväxta delar på naturligt hårda bottnar och därefter vid behov återföra grus och sten för att skapa passande lek- och uppväxtplatser för i första hand havsöring.

Strax innan restaureringen i Gothemån påbörjades, september 2019. Foto: Lars Vallin
Samma sträcka som bilden ovan när arbetet var klart och vattnet börjat fylla på ån. Ingen sten är tillförd. Foto: Lars Vallin

Vid vårens och försommarens uppföljning i aktuella områden kunde vi konstatera höga tätheter av årsungar på alla fiskade sträckor. Det indikerar att åtgärderna fungerat bra och att leken i höstas var riktigt framgångsrik. De högsta tätheterna (drygt 7 ind/m2) återfanns i den nya fiskvägen förbi ett tidigare vandringshinder i Kvarnåkershamn i Snoderån.

De högsta tätheterna av årsungar (drygt 7 individer per kvadratmeter) återfanns i den nya fiskvägen i Kvarnåkershamn, Snoderån. Foto: Lars Vallin
Årsunge av öring från Kvarnåkershamn i Snoderån. Foto: Lars Vallin

Flera av de åtgärdade sträckorna ligger i nära anslutning till havet och årets kull av öringyngel har därför en förhållandevis enkel väg ut till havet innan torkan slår till. Att skapa lek- och uppväxtmiljöer på passande sträckor nära havet kan därför vara en bra strategi för att öka produktionen av tidiga utvandrare.

Restaureringsprojektet är finansierat via medel från Leader Gute och med LOVA-medel från länsstyrelsen på Gotland.


Export av gotländsk havsöring!

I ett projekt för att etablera havsvandrande öring i ett par mindre bäckar på fastlandet har havsöring från Gotland använts och nu satts ut i Trödjeån strax norr om Gävle. Det är den gotländska havsöringens egenskap att nästan omgående ta sig ut i havet man hoppas ska få fäste även i Trödjeån eftersom den, likt många bäckar på Gotland, regelbundet torkar ut under sommaren.

En havsöringshona från Gotland kramas på rom för konstgjord befruktning och export till fastlandet.

Under några dagar i höstas, när havsöringen lekte i bäckarna här på Gotland, samlades rom och mjölke in från några öringar från ett par av bäckarna på ön. Sportfiskarnas medarbetare från Gävlekontoret, Jessica Dolk och Lars Ljunggren, reste ner till ön och fick hjälp med insamlingen av personal på Gotland. Rommen befruktades på plats och transporterades sedan till fastlandet och till ett kläckeri i Harmånger norr om Hudiksvall. Där har den sedan dess legat och utvecklats och i mitten av april startade kläckningen.

Nyligen sattes ca 20 000 öringyngel med gotländskt ursprung ut i Trödjeån och förhoppningarna är nu stora att de ska etablera ett eget självreproducerande och livskraftigt bestånd även där. Liknande export av gotländsk havsöring gjordes för ca 15 år sedan till några bäckar på Åland.
Observera att det krävs olika tillstånd från länsstyrelsen för att genomföra liknade projekt.

Inslag från Radio Gävleborg om utsättningen!


Vårsäsongen lider mot sitt slut!

Nu sjunger havsöringsfiskets vårsäsong på sista versen och vi kan efter bokslut definitivt konstatera att det varit ovanligt tomt längs de gotländska stränderna. Coronapandemin satte käppar i hjulet för alla som tänkt komma till ön i år men Gotland ligger kvar och vi får hoppas att tillvaron sakta men säkert återgår till det normala.
För de allra flesta som bor på ön och som fiskat under våren får nog säsongen betraktas som riktigt bra. Inslaget av lite grövre fisk verkar också ha varit förhållandevis stort vilket också bådar gott för framtiden.

Om det varit ovanligt tomt längs kusten i vår så verkar allt vara sig likt i bäckarna. Det är full aktivitet hos den nya generationen havsöring och förutsättningarna ser ännu så länge goda ut för en stark årsklass. Vi håller tummarna för att regn lite då och då ger fortsatt liv i bäckarna.

När man kikar under ytan i en öringbäck så här års och ser alla nykläckta havsöringar slås man av vilket tempo de håller och vilken stress det måste innebära att vara liten öring. Det gäller ju att så snabbt som möjligt växa sig större för att få konkurrensfördelar och överleva.
Ibland är ivern lite väl stor i jakten på föda, som för öringen i slutet på filmen, och allt som kommer drivande med strömmen är inte mat! Då är det bara att spotta och inta jaktposition igen!

https://youtu.be/0PvDspDzrnw

 


Föryngring i Kvarneån på södra Gotland

Ett av de nyligen uppkrupna öringynglen i Kvarneån på södra Gotland. Foto: Lars Vallin

 

Tajming viktig för öringleken i små vattendrag!
Kvarneån på södra Gotland är liksom flertalet vattendrag på ön påverkad av utdikning men har ändå ett bestånd av havsöring som är värt att vårda och skydda. I de nedre delarna slingrar ån naturligt genom en betesmark innan den så småningom mynnar ut vid Grumpe fiskeläge i Vamlingbo socken. Under några dagar i september 2018 gjorde vi tillsammans med några lokala eldsjälar från de södra socknarna restaureringsarbeten i Kvarneån på Sudret. Våren 2019 kunde vi inte observera någon föryngring över huvud taget, trots att fisk hade lekt på sträckan under hösten. Orsaken har antagligen att göra med att 2018 års lek blev väldigt försenad på grund av bristen på vatten och att vattnet sen försvann innan ynglen krupit upp ur gruset förra våren.
När vi häromdagen besökte ån kunde vi däremot glädjande konstatera att det fanns gott om yngel i ån och också rejäla grushögar som öringen lämnat efter sig. En slutsats kan nog vara att tajming är viktigt för lyckad lek, framförallt i små vattendrag. Nu hoppas vi att ån håller vatten ett tag till och att många av ynglen också tar sig ut till Östersjön inom kort.

Finansiering till åtgärderna har skett genom LOVA-bidrag och via medel från Leader Gute.


Nu har årets första öringar krupit fram!

En nybliven öringunge på ca 3 cm från en av Gotlands klara bäckar. Foto: Lars Vallin


Nu börjar myllret i öringbäckarna

Öringrommen har efter höstens lek legat nedgrävd i gruset i månader i de gotländska vattendragen, men nu har ynglen kravlat upp ur grusbäddarna. Man brukar räkna med att äggen kräver ca 450 dygnsgrader från befruktning till dess att de kläcker och det brukar här på Gotland innebära någon gång i slutet av mars – början av april. 450 dygnsgrader innebär exempelvis 150 dygn (eller 5 månader) vid en dygnsmedeltemperatur på 3° C.

Den första tiden efter kläckning händer inte så mycket nere i gruset. Öringungarna ligger stilla den första tiden och får näring genom sin gulesäck. När matsäcken börjar sina är det hög tid att kravla sig upp ur gruset för att aktivt börja leta föda, en kamp på liv och död förstås. Öringarna är vid den här tiden bara ett par centimeter stora.

Förhoppningar om en god årsklass
Förhoppningsvis blir årets öringkull riklig, den gångna höstens lek tyder på det. Vattensituationen har också varit gynnsam även om det var ett tag sen det kom regn och nivåerna nu sjunker snabbt. Det är bara att hålla tummarna för att det kommer finnas vatten kvar i strömmarna även i sommar, även om öringen på Gotland till viss del anpassat sig till uttorkande vattendrag. Läs mer om den gotländska öringen.