Öring från Gotland blev succé i Trödjeån i Gästrikland

Efter en första uppföljning av den utsättning av gotländsk havsöring som har gjorts i Trödjeån i Gästrikland pekar allt på ett mycket bra resultat.

Som vi tidigare skrivit om kläcktes öringyngel från två åar på Gotland fram under den gångna vintern i ett kläckeri på fastlandet, och sattes sedan ut i maj i Trödjeån norr om Gävle. Nu har medarbetare från Sportfiskarnas regionkontor i Gävle via en elfiskeinventering genomfört en första uppföljning av insatserna. Det första provfisket visar på höga tätheter av öring och att de också tillväxt bra i sin nya miljö. Fortsatt uppföljning av insatserna kommer ske kontinuerligt.

Läs mer om projektet här

Tusentals små havsöringar som härstammar från Gotland lever nu i sin nya miljö i Trödjeån i Gästrikland.
Foto: Lars Vallin


Gott om yngel i några restaurerade öringbäckar!

Under försommaren har ett antal vattendrag på ön elfiskeinventerats för att följa upp fiskevårdsåtgärder som genomförts för havsöring de senaste åren. Kortare sträckor i fem olika vattendrag har följts upp, med generellt mycket bra resultat.

I Kvarneån, Snoderån, Sandaån, Gothemsån och Histillesån har olika restaureringsåtgärder genomförts under de senaste två åren inom ramen för ett av Sportfiskarnas restaureringsprojekt. Åtgärderna har bestått i att rensa och luckra igenväxta delar på naturligt hårda bottnar och därefter vid behov återföra grus och sten för att skapa passande lek- och uppväxtplatser för i första hand havsöring.

Strax innan restaureringen i Gothemån påbörjades, september 2019. Foto: Lars Vallin
Samma sträcka som bilden ovan när arbetet var klart och vattnet börjat fylla på ån. Ingen sten är tillförd. Foto: Lars Vallin

Vid vårens och försommarens uppföljning i aktuella områden kunde vi konstatera höga tätheter av årsungar på alla fiskade sträckor. Det indikerar att åtgärderna fungerat bra och att leken i höstas var riktigt framgångsrik. De högsta tätheterna (drygt 7 ind/m2) återfanns i den nya fiskvägen förbi ett tidigare vandringshinder i Kvarnåkershamn i Snoderån.

De högsta tätheterna av årsungar (drygt 7 individer per kvadratmeter) återfanns i den nya fiskvägen i Kvarnåkershamn, Snoderån. Foto: Lars Vallin
Årsunge av öring från Kvarnåkershamn i Snoderån. Foto: Lars Vallin

Flera av de åtgärdade sträckorna ligger i nära anslutning till havet och årets kull av öringyngel har därför en förhållandevis enkel väg ut till havet innan torkan slår till. Att skapa lek- och uppväxtmiljöer på passande sträckor nära havet kan därför vara en bra strategi för att öka produktionen av tidiga utvandrare.

Restaureringsprojektet är finansierat via medel från Leader Gute och med LOVA-medel från länsstyrelsen på Gotland.


Elever bedriver fiskevård på skoltid!

Ett av Sportfiskarnas absolut största och viktigaste projekt inom främjandeverksamhet är Skolbäcken. Skolbäcken är ett utomhuspedagogiskt koncept som riktar sig till framförallt grundskolor och innebär att elever får komma ut och lära känna ett vatten i skolans närmiljö. Dessutom får de också vara med och vårda vattnet genom olika typer av miljöförbättrande åtgärder – fiskevård på skoltid helt enkelt!

Under ett skolbäcksbesök fick denna ståtliga öringhane, som upptäcktes i ett trångt och litet utrymme i Själsöån, hjälp av elever från Väskinde skola att få friheten åter. Platsen där den upptäcktes var helt avgränsad och torkar i princip ut helt under sommarmånaderna. Utan elevernas räddningsaktion hade den sannolikt gått en säker död till mötes. Foto: Joakim Lyander
Teamwork i Histillesån i Kräklingbo. Foto: Joakim Lyander

På Gotland är nu vårens skolbäcksbesök avklarade. Hundratals elever från mellanstadieklasser runt om på Gotland har under våren besökt vattenmiljöer i bland annat Visby, Klintehamn, Garda, Kräklingbo och Burgsvik. Genom konkreta fiskevårdsåtgärder, undersökningar av olika slag samt pedagogiska lekar har eleverna skaffat sig ny och viktig kunskap om vattenmiljöer, fiskar och annat liv under ytan.

För några av klasserna innebar vårens besök ett så kallat ”återbesök” där eleverna kommer tillbaka till det vatten i vilket de under hösten flyttat grus och större stenar till lämpliga platser i bäcken för att förbereda och skapa förutsättningar för havsöringen att lyckas med leken. Syftet med dessa återbesök var förstås att se om deras insats gett något resultat och i samtliga fall kunde vi och eleverna glatt konstatera att mängder med små öringyngel nu rörde sig livligt runt omkring dessa grusbäddar.

Särskilt roligt var det för både oss och eleverna att återvända till Robbjensån och en sträcka som rinner genom samhället i Klintehamn. På denna sträcka arbetade tre årskurser under hösten 2019 med att anlägga två helt nya lekbäddar genom att noggrant lägga ut nära två kubik grus och sten i det lilla vattendraget. När klasserna återvände till platsen i slutet på april i år kunde de konstatera att det inte bara skett en lyckad lek under senhösten och att det nu rörde sig yngel över grusbäddarna, utan också att de yngel som befann sig i nära anslutning till de nyanlagda lekbäddarna också var markant större och fler än de yngel som kunde ses på övriga platser längs med ån. Det kan man kalla ett konkret och bra svar på en fiskevårdsåtgärd!

Elever från Klinteskolan betraktar ett öringyngel från Robbjensån på nära håll. Foto: Joakim Lyander

 

 

 

Vårens klassbesök inom projektet Skolbäcken på Gotland finansieras genom medel från Europiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Leader Gute.


Export av gotländsk havsöring!

I ett projekt för att etablera havsvandrande öring i ett par mindre bäckar på fastlandet har havsöring från Gotland använts och nu satts ut i Trödjeån strax norr om Gävle. Det är den gotländska havsöringens egenskap att nästan omgående ta sig ut i havet man hoppas ska få fäste även i Trödjeån eftersom den, likt många bäckar på Gotland, regelbundet torkar ut under sommaren.

En havsöringshona från Gotland kramas på rom för konstgjord befruktning och export till fastlandet.

Under några dagar i höstas, när havsöringen lekte i bäckarna här på Gotland, samlades rom och mjölke in från några öringar från ett par av bäckarna på ön. Sportfiskarnas medarbetare från Gävlekontoret, Jessica Dolk och Lars Ljunggren, reste ner till ön och fick hjälp med insamlingen av personal på Gotland. Rommen befruktades på plats och transporterades sedan till fastlandet och till ett kläckeri i Harmånger norr om Hudiksvall. Där har den sedan dess legat och utvecklats och i mitten av april startade kläckningen.

Nyligen sattes ca 20 000 öringyngel med gotländskt ursprung ut i Trödjeån och förhoppningarna är nu stora att de ska etablera ett eget självreproducerande och livskraftigt bestånd även där. Liknande export av gotländsk havsöring gjordes för ca 15 år sedan till några bäckar på Åland.
Observera att det krävs olika tillstånd från länsstyrelsen för att genomföra liknade projekt.

Inslag från Radio Gävleborg om utsättningen!


Vårsäsongen lider mot sitt slut!

Nu sjunger havsöringsfiskets vårsäsong på sista versen och vi kan efter bokslut definitivt konstatera att det varit ovanligt tomt längs de gotländska stränderna. Coronapandemin satte käppar i hjulet för alla som tänkt komma till ön i år men Gotland ligger kvar och vi får hoppas att tillvaron sakta men säkert återgår till det normala.
För de allra flesta som bor på ön och som fiskat under våren får nog säsongen betraktas som riktigt bra. Inslaget av lite grövre fisk verkar också ha varit förhållandevis stort vilket också bådar gott för framtiden.

Om det varit ovanligt tomt längs kusten i vår så verkar allt vara sig likt i bäckarna. Det är full aktivitet hos den nya generationen havsöring och förutsättningarna ser ännu så länge goda ut för en stark årsklass. Vi håller tummarna för att regn lite då och då ger fortsatt liv i bäckarna.

När man kikar under ytan i en öringbäck så här års och ser alla nykläckta havsöringar slås man av vilket tempo de håller och vilken stress det måste innebära att vara liten öring. Det gäller ju att så snabbt som möjligt växa sig större för att få konkurrensfördelar och överleva.
Ibland är ivern lite väl stor i jakten på föda, som för öringen i slutet på filmen, och allt som kommer drivande med strömmen är inte mat! Då är det bara att spotta och inta jaktposition igen!

https://youtu.be/0PvDspDzrnw

 


Föryngring i Kvarneån på södra Gotland

Ett av de nyligen uppkrupna öringynglen i Kvarneån på södra Gotland. Foto: Lars Vallin

 

Tajming viktig för öringleken i små vattendrag!
Kvarneån på södra Gotland är liksom flertalet vattendrag på ön påverkad av utdikning men har ändå ett bestånd av havsöring som är värt att vårda och skydda. I de nedre delarna slingrar ån naturligt genom en betesmark innan den så småningom mynnar ut vid Grumpe fiskeläge i Vamlingbo socken. Under några dagar i september 2018 gjorde vi tillsammans med några lokala eldsjälar från de södra socknarna restaureringsarbeten i Kvarneån på Sudret. Våren 2019 kunde vi inte observera någon föryngring över huvud taget, trots att fisk hade lekt på sträckan under hösten. Orsaken har antagligen att göra med att 2018 års lek blev väldigt försenad på grund av bristen på vatten och att vattnet sen försvann innan ynglen krupit upp ur gruset förra våren.
När vi häromdagen besökte ån kunde vi däremot glädjande konstatera att det fanns gott om yngel i ån och också rejäla grushögar som öringen lämnat efter sig. En slutsats kan nog vara att tajming är viktigt för lyckad lek, framförallt i små vattendrag. Nu hoppas vi att ån håller vatten ett tag till och att många av ynglen också tar sig ut till Östersjön inom kort.

Finansiering till åtgärderna har skett genom LOVA-bidrag och via medel från Leader Gute.


Nu har årets första öringar krupit fram!

En nybliven öringunge på ca 3 cm från en av Gotlands klara bäckar. Foto: Lars Vallin


Nu börjar myllret i öringbäckarna

Öringrommen har efter höstens lek legat nedgrävd i gruset i månader i de gotländska vattendragen, men nu har ynglen kravlat upp ur grusbäddarna. Man brukar räkna med att äggen kräver ca 450 dygnsgrader från befruktning till dess att de kläcker och det brukar här på Gotland innebära någon gång i slutet av mars – början av april. 450 dygnsgrader innebär exempelvis 150 dygn (eller 5 månader) vid en dygnsmedeltemperatur på 3° C.

Den första tiden efter kläckning händer inte så mycket nere i gruset. Öringungarna ligger stilla den första tiden och får näring genom sin gulesäck. När matsäcken börjar sina är det hög tid att kravla sig upp ur gruset för att aktivt börja leta föda, en kamp på liv och död förstås. Öringarna är vid den här tiden bara ett par centimeter stora.

Förhoppningar om en god årsklass
Förhoppningsvis blir årets öringkull riklig, den gångna höstens lek tyder på det. Vattensituationen har också varit gynnsam även om det var ett tag sen det kom regn och nivåerna nu sjunker snabbt. Det är bara att hålla tummarna för att det kommer finnas vatten kvar i strömmarna även i sommar, även om öringen på Gotland till viss del anpassat sig till uttorkande vattendrag. Läs mer om den gotländska öringen.


Översyn av regelverk för kustfisket

Bestämmelserna för hur havsöringsfisket på Gotland får bedrivas är för närvarande ganska enkla.
Minimimåttet är 50 centimeter och under fredningstiden på hösten, 1 okt – 31 december, är allt fiske förbjudet inom de 25 fredningsområden som är utspridda runt ön (26 st inklusive Gotska Sandön). Det är i princip de regler du i nuläget måste känna till om du ska fiska öring med spö på Gotland. För nätfiske gäller förutom bestämmelserna om minimimått och fredningsområden även en begränsning om 180 meter nät per person och dygn.
Läs mer om nuvarande regelverk. 

Havs- och vattenmyndigheten har under flera år arbetat med en översyn av bestämmelserna för det kustnära fritidsfisket i Östersjön och på Västkusten och i höstas kom beslut om nya regler längs kusten i Bottenhavet, ner till gränsen mellan Östhammar och Tierp. Bland annat beslutades om nätfiskeförbud på grundare vatten än 3 meter under perioden 1 september till 10 juni samt en fångstbegränsning för handredskapsfisket på högst en vild öring per person och dygn.

När uppdaterade bestämmelser för kustfisket på Gotland kommer är oklart men representanter från Sportfiskarna deltar aktivt i diskussionerna för att påverka att kommande beslut går i en riktning som värnar Gotlands vilda öringbestånd och ett hållbart sportfiske.


Coronaviruset och fiskeresor till Gotland

En öring med bortklippt fettfena – alltså odlad. Just den här fick simma vidare i alla fall.  Foto: Nicka Hellenberg.


Coronaviruset och fiskeresor till Gotland

På grund av det nya coronaviruset avråder myndigheterna från resor som inte är nödvändiga, vilket även gäller resor till och från Gotland. Rekommendationerna har kommit till både för att minska smittspridningen och för att inte riskera att överbelasta vården på mindre orter.
Som läget är nu är det tyvärr inte ett bra tillfälle att åka till Gotland och fiska. Vi rekommenderar dig att planera in resan till kommande fiskesäsonger istället.
Välkommen till Gotland – en annan gång!

Information om nya coronaviruset finns på www.folkhalsomyndigheten.se.

 

Inför kommande säsonger
Under våren, med april månad som absoluta höjdpunkt, är vi många som vill fånga en silvrig havsöring längs kusten. Både lokala och tillresta sportfiskare är laddade för äventyret och ibland kan det bli lite trångt på populära platser. Kom ihåg våra enkla råd om hur vi skapar en god sportfiskekultur, så blir upplevelsen trevlig för alla.

  • Det finns 80 mil kust på Gotland – så du behöver inte trängas. Kommer du till en sträcka där någon redan fiskar: fråga om det är ok att gå bakom, eller i motsatta riktningen från den/de som var där först. Eller välj en annan fiskeplats.
  • Håll koll på fågelskyddsområden och andra regler, kör försiktigt – och inte utanför vägarna.
  • Ta inte upp mer än en enstaka matfisk och behandla all fisk du ska släppa åter på ett skonsamt sätt.
  • Kom ihåg minimimåttet på 50 cm. Släpp gärna tillbaka all vild fisk och behåll en fettfeneklippt öring till middag.
  • Ha så trevligt och njut av din fiskestund.Läs mer på sidan Sportfiskekultur.